Grejen med Poppius är att han skriver sådant som jag tänker. Nästan varenda inlägg i hans blogg skulle kunna vara en tanke han plockat direkt ur mitt huvut. Är det så konstigt då att jag är lite förälskad?
Några exempel:
Heterosexualitet
På tåget upp i går satt jag bakom ett ungt par. De kanske läste på lärarhögskolan, lite präktiga men ändå alternativa, smutsiga liksom, hade nog varit hemma hos någons föräldrar över påsken, och hela vägen från Nässjö läste tjejen högt ur "Under det rosa täcket" för killen, utan att märka att han sov. Jag ville gå fram och peka på honom - peta på honom - och visa för henne hur det egentligen låg till. Och när han sen vaknade och frågade om hon visste var hans "Larson" var, pussade hon honom och tyckte han var så gullligulllig. Sen var han hungrig och då tog hon fram mackorna hon hade gjort, med tartex som han älskar, sen tog han henne på brösten och då var jag tvungen att byta vagn, det kändes som jag bevittnade något olagligt.
It's a sin
Paris på 20-talet, Berlin på 30-talet eller San Fransisco på 70-talet... det finns många mytiska städer att drömma sig tillbaka till, men frågan är om inte Sodom och Gomorra cirka 1800 år före Kristus ändå är grejen. Originalet liksom, nästan sedan dag ett. Första Mosebok 18:16-19:29 är dagens läsning!
