En samling vagt sammanhängande noveller av Jonas Karlsson. Karlsson använder sig av flera av mina favoritgrepp, han leker med olika sorters berättare och perspektiv, använder sig av upprepningar och låter några karaktärer och föremål återkomma i flera av novellerna. Det är väldigt snyggt gjort, och några av novellerna är riktigt, RIKTIGT bra. Dom andra är bara bra. Jag kan egentligen inte säga så mycket mer än det utan att börja avslöja viktiga delar av novellsamlingen och tro mig, det vill du inte att jag ska. Karlssons opålitliga jag berättare och snillrika novellbyggen förtjänar att läsas utan förkunskaper.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar